Maj – förändringens vindar blåser
/ Nyheter / Mat och dryck / Vinspalt /
/ Nyheter / Artiklar / Vinspalt /

(Kommentera artikeln)

Nu har det blivit dags att flytta fokus från druvorna till vindistrikten. Från och med nu kommer jag att skriva en liten kort presentation om de mest klassiska vindistrikten. Ett efter ett kommer vi att behandla distrikten och få åtminstone en liten inblick i historia, klimat, vinlagar, druvor och vintyper. Först ut, Champagne.

Champagne
I norra Frankrike hittar vi Champagne, världens mest prestigefyllda vinodlingsområde. Ett område som producerar ett vin som förknippas med glitter och glamour och som betingar höga priser på marknaden. Jag skall försöka på ett så enkelt sätt som möjligt att lägga fram några av de aspekter som gör Champagne till ett av världens främsta viner.

Historia
Vinodlingarna här grundades troligtvis av romarna för ca 2000 år sedan. Efter romarrikets fall har området stått som skådeplats för många blodiga krig. Området har bland annat besökts av hunner, goter, germaner och tyska soldater under världskrigen och Champagnes jordar och vinrankor har fått utstå hårda påfrestningar.

Från början var Champagne ett stilla, ljust rödvin utan bubblor. Efter att man krönt kung Klodvig (Frankrikes första kung) i kyrkan i Reims, i slutet på 400-talet så ville alla efterföljande kungar krönas här och festdrycken blev givetvis det lokala vinet, Champagne. Idag är det kanske framförallt bubblorna som gör att champagne är så festligt. Det var först på 1600-talet som man fick bubblor i vinet och det var från början ett misstag som gjorde att bubblorna tillkom. Vinet som hade buteljerats efter jäsningen innehöll jästpartiklar som började jäsa i flaskan s.k. ”efterjäsning”, mer om jäsning på flaskan går att läsa i stycket ”Methode Traditionell”.

Druvor
I Champagne är tre druvor tillåtna för vinframställning, de blåskaliga druvorna Pinot Noir och Pinot Meunier och den grönskaliga Chardonnaydruvan. I Champagne skördas druvorna för hand, maskinell skörd är inte tillåtet. Druvorna blandas av vinmakaren för att få den önskade slutprodukten. Använder man bara Chardonnay kallas vinet för ”Blanc de Blancs” det vill säga vitt vin av vita druvor, använder man bara Pinot Noir däremot kallas vinet för ”Blanc de Noirs” det vill säga vitt vin av mörka druvor. Många vinhus odlar inte alla sina druvor själva utan köper druvor från andra odlare i området.

Méthode Traditionelle
För att framställa ett mousserande vin krävs ett vin och en ”Soda Stream”, eller? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Bubblorna i vinet tillkommer i en rent naturlig process genom en andra jäsning på flaska, den så kallade traditionella metoden, tidigare kallad champagnemetoden.

Efter skörden pressas druvorna och jäses sedan separat druvsort för druvsort och därefter blandar vinmakaren druvsorterna till önskad blandning eller ”cuvée”. Därefter tillsätts en speciell vätska som består av vin, socker och jäst ”liqueur de tirage” och man tappar vinet på flaska som försluts med en vanlig kronkapsyl och placeras horisontalt i en träställning eller ”pupitre”. Nu tar den andra jäsningen vid i flaskan. Jästen livnär sig på sockret i flaskan och som en följd blir drycken mousserande och trycket i flaskan ökar. Förr var det vanligt att hälften eller fler av flaskorna exploderade av trycket och arbetet i källaren kunde vara förknippad med livsfara. Efter den andra jäsningen får vinet vila på sin jästfällning i ett eller flera år för att få sin speciella brödiga smak. Hur länge vinet ligger på sin fällning är en smaksak, dock minst ett år för icke årgångschampagne och tre år för årgångschampagne. Efter flasklagringen är det dags att avlägsna fällningen från flaskan. Vinerna genomgår nu en så kallad ”remuage” vilket innebär att flaskorna försiktigt vrids och knycks till i sin träställning tills flaskorna står upprätt och fällningen (döda jästsvampar) har lossnat från sidorna på flaskan och nått flaskhalsens topp. Idag sker detta maskinellt på de flesta håll i specialdesignade korgar som tar hundratals flaskor åt gången och proceduren går mycket snabbt men förr utfördes arbetet av en speciell ”remueur” som för hand skakade och vred flaskorna under flera veckors tid. Därefter kyls flaskhalsen ned och fällningen som nu befinner sig i flaskhalsens topp blir till en ispropp som man sedan, med hjälp av trycket i flaskan, kan skjuta ut och vips så är jästfällningen borta. Slutligen toppas champagnen med ”liqueur d’expédition” som är en blandning av vin och socker efter smak för att eventuellt söta champagnen något och flaskan förses med grimma och folie.

Klimat & Geografi
Champagne ligger strax söder om den nordligaste gränsen för var det går att odla druvor med bra resultat. Det här läget i kombination med den speciella jordmånen (framförallt kritgrund) och klimatet gör att vinerna härifrån får sin speciella karaktär som inte går att efterlikna i någon annan del av världen. Därmed inte sagt att det inte finns bra mousserande viner men de bör kanske inte alltid jämföras med Champagne utan njutas just som mousserande viner. Champagne är ett relativt kallt område med en årlig medeltemperatur på strax över 10 grader. Detta innebär stora svårigheter för odlarna, i synnerhet på våren när rankorna hotas av frostnätter med förstörda knoppar som följd. Det innebär också att druvorna har svårt att mogna fullt ut vilket ger en hög syra i slutprodukten som är önskvärd för ett bra mousserande vin.

Champagne består av fem områden där de tre översta områdena anses vara viktigast, från norr till söder:
Montagne de Reims – här odlas alla tre druvsorterna men framförallt Pinot Noir.
Vallée de la Marne – främst Pinot Noir och Pinot Meunier.
Côtes des Blancs – framförallt ett område för Chardonnay.
Côte de Sézanne
Aube

Klassificering
I Champagne finns det olika bra lägen för att odla druvor. De kallas för ”cru” och översatt till svenska skulle det betyda växtplats. Den högsta klassen (bästa växplatserna) kallas ”Grand cru” och de näst bästa kallas ”Premier cru”. Eftersom många odlare i Champagne säljer sina druvor till champagnehusen så har man kommit på ett system där odlare får olika bra betalt för olika druvor, beroende på var de har växt. Varje år sätter man ett kilopris för druvor och för druvor från Grand cru-lägen får odlaren betalt 100% av priset. För druvor av Premier cru-kvalitet får odlaren mellan 90 och 99% av årskilopriset.


Tips från Tryffelsvinet

Bruno Paillard Prèmier Cuvée
Bruno Paillard, som är en av Champagnes mest inflytelserika personer, startade huset 1981 efter att ha arbetat många år som mäklare i champagnebranschen. För att komma igång med verksamheten köpte han upp vinlager hos konkursdrabbade champagnehus eller från odlare. Bruno Paillard är fast besluten att bli en av de främsta champagneproducenterna. Han har 120 fasta kontrakt med vinodlare i 32 byar. Han använder femton procent ek i alla champagner utom rosén. Vidare är han noga med att ha ett stort lager gamla reservviner som ligger på fat i sex månader. Stilen påminner om Louis Roederer fast med ännu mer elegans och finess.
Artikelnummer, beställningssortimentet 82015, 310 kr/flaska

Av Fredrik Lundin

http://www.tryffelsvinet.se

Publicerad 2007-09-10

Tipsa en vän om denna nyhet